Jag blir tokig när jag inte ses som en egen individ utan ska bli hopkopplad med andra människor. Helst när det är ofrivilligt.
Jag har ett antal gånger sökt bidrag för utbildning, resor, kurser osv
Sökt genom fonder eller stipendium, perfekt tänker man.
Äntligen kanske man kan göra det där Xtra med något intresse, få kontakter till en annan väg i livet eller bli bara lite förståndigare genom att gå en kurs.
När man då ansöker om stipendium eller fonder får man oftast uppge:
*Ändamål
*Kostnad
*Sin egen årsInkomst
*Vilken sjukdom man har
Det förstår jag, inga konstigheter men det som jag inte förstår eller upprör mig är att det även efterfrågas efter min mans årsdeklaration.
Varför är det så?
Det är JAG som person med en sjukdom/funktionsnedsättning som söker bidrag eller fond. Min man ansöker inte eller får ta del av den fonden eller bidrag om jag skulle få den beviljad.
Jag som arbetar 25% ska slås ihop med min man som jobbar 100% och därmed blir det avslag eftersom VI tjänar för bra.
I det här finns det inget VI utan det är JAG som är sjuk och ansöker om bidraget.
Utan att gå in på min mans lön som är enligt mig irrelevant men för dem högst prio eftersom vi slås ihop. Jag är en egen individ och en självständig kvinna, jag skulle aldrig be om pengar av honom för en kurs eller yoga resa. Jag ber tillräckligt om hjälp och han betalar tillräckligt mer av hushålls utgifterna eftersom han tjänar mer och jobbar 100%, det är tillräckligt jobbigt för mig som person.
Gör mig inte mer beroende än vad jag är.
Kvinnofälla syftar på något som ger allvarliga följder för kvinnor och hotar deras frihet eller andra livsvillkor. Det är ju flest kvinnor som drabbas av ms mitt i livet eller i början av livet.
Kram
Ett svar jag fick idag
