Och du är du!

Glöm inte det! Glöm inte det När du försöker ge “råd” hur den andre personen ska leva. Ge dem “råden” som DU tror att den andre personen ska följa … Glöm inte att ni är olika trots att ni lever på samma planet. Prova eller tänk hur det skulle vara att gå i den andres skor innan du öppnar munnen.

Inledningen av detta inlägg grundar sig på en “händelse ” mellan mig och en bekant. Inte vän som tur var för det var “lättare” att vända kinden till så att säga.  Jag tål mycket och är själv inte rädd att säga min åsikt och har det förnuftet att veta att andra ibland inte håller med mig. Helt okey, det bygger på en trygghet och ärlighet att ha olika åsikter. Full respekt !

När jag och en bekant sitter och äter lunch pratar lite om vardag, familj och livet säger personen :                                         – du måste väl känna dig lite stressad nu ?  -stressad över vad ?                                       – du har ju haft ms nu i snart 7 år och du måste väl hinna med så mycket innan du hamnar i rullstol … För då blir det ju genast lite svårare att resa, träna ja du vet. Passa på nu och gör allt det där du inte kan göra sen.                                                                   Jag tappade gaffeln och tittade på henne. Hon undvek min blick. Vad f-n menade hon? Är hon inte klok ? Jag tog upp gaffeln samlade mig och kände att jag bet ihop mina käkar. Sedan tittade jag på henne. Hon tittade fortfarande inte på mig. -är det de du tror att alla med ms hamnar i rullstol ? Hon tittade upp och log något snett leende och jag kände att jag ville slå in det där fula flinet men höll mig lugn.                                                               – Näe det är det väl kanske inte så men man blir väl sämre och sämre och sedan sitter man där….. I rullstol ?                           Där sitter jag med den största idioten framför mig just den stunden och jag vill bara resa mig och gå. Jag skakade på huvudet och kände bara en sorg över att det finns fortfarande sånna fördomar över ms. – jag vet inte om det är värt att förklara för dig vad ms innebär och min framtid vet ingen om, inte ens jag själv. Jag försöker leva här och nu och det tycker jag att du också ska göra. Alla kan vi bli rullstolsburna så även DU min vän, så ett tips till dig : Lev livet själv och njut för man vet ingenting om morgondagen!!

Reste mig upp och tackade för mig. Kände mig stolt att jag varken höjde rösten eller nockade henne. Jag behöll min “värdighet “så att säga.