Det är nu drygt 7 år sedan jag fick min MS-diagnos. Tiden har gått fort, men det känns varken kortare eller längre tid sedan jag fick veta. Dessförinnan var det en tid av märkliga symptom, då jag inte hade en aning om vad min kropp pysslade med. Jag trodde nog mest att det var mental stress som pockade på uppmärksamhet, ”hallå där, lugna ner dig!”

Ungefär så uttryckte sig ett medium till mig några år tidigare. Det var någon från andra sidan som kom, jag tror att det var min älskade farmor som hade dött några år tidigare. Och hon sa ju, enligt mediet, något i stil med ”lugna ner dig!”…. Tänk om det kan ha en koppling!?! Jag tror ju på att vi får hjälp från andevärlden…

Under lång tid var det mediala, spirituella intresset stort hos mig, jag läste en hel del böcker i ämnet och jag sökte andlig vägledning hos olika medium några gånger. Jag besökte också några seanser med vänner. Det var en sökande tid i mitt liv då jag upplevde att det fanns många frågetecken, och jag tyckte det var spännande och intressant. Detta intresse tog mindre plats när jag fick egen familj och familjelivet tog all tid och fokus. Men så kom de kroppsliga symptomen strax efter mitt andra barn kom till världen. Kanske jag fick dem innan men det minns jag inte.

Jag bokade tid hos läkare på vårdcentralen första gången 2011. Det var ganska stort för mig, då jag knappt hade erfarenhet av läkarbesök tidigare, förutom i samband med mina barns födslar. Men jag hade ju haft kraftiga domningar i händer och fötter i några månader så det var dags att kolla upp detta, då det inte gick över. Här började den krokiga resan mot MS-diagnosen nästan 2 år senare… Krokiga resan, ja så kan jag väl uttrycka mig då jag inte blev tagen på allvar och det inte gjordes tillräckliga undersökningar och så vidare….  

Jag beskriver mer i mina tidigare inlägg ”Mina första MS-symptom”, “Det är utan tvekan MS du har” och ”Tiden efter MS-symptomen”.

Om jag har ”lugnat ner mig”? Jo, det har jag nog gjort… 😉

(Foto: Johannas privata)