Jag sprang Lidingöloppet i helgen. Jag har sprungit loppet förut, både hela dvs 30 km men också halva dvs 15 km. Denna gång valde jag att springa 15 km. Jag har dragits med envisa förkylningar under hösten och kände därför att kroppen inte var helt redo för hela sträckan, och det var ett klokt val.

Det var ett fantastiskt väder i Stockholm i lördags. Jag startade redan kl.09.40 på morgonen och temperaturen vara ca 14 grader, perfekt löparväder alltså. Och loppet gick överraskande bra, jag tyckte benen kändes pigga och jag kunde hålla en ganska jämn fart under loppet, trots att banan är ganska kuperad. Jag njöt faktiskt av tävlingen och loppet, det var en fantastisk härlig stämning efter banan och naturen vi sprang i var också vacker. Så trots att pulsen var hög på slutet och benen lite trötta så var det med ett leende jag korsade mållinjen på tiden 1 timme och sju minuter och faktiskt plats 26 av alla startande damer.

När jag satt på bussen hem satt jag och funderade på hur MS påverkar min löpning egentligen. Och jag kom fram till att den påverkar både på ett positivt och negativt sätt.

På negativa sidan känner jag att min MS påverkar min balans och syn, att jag är känslig för värme och att jag behöver mycket återhämtning. Men jag tänker också att min MS påverkar min löpning även på ett positivt sätt och det är när det kommer till motivation och drivkraft. Jag tror att just för att jag lever med MS gör att jag är mer motiverad att träna för att jag vet att jag mår så bra av den. Och att MS också på något vis är min drivkraft.

Så summa summarum så påverkar MS min löpning, absolut. Men inte bara på ett negativt sätt, utan det finns fördelar också.

Kram från Sofia