Livsglädje. Vad är det? Något som är fantastiskt idag kan vara en katastrof imorgon, och en katastrof kan leda till nya möjligheter och djupare insikter. Något som glädjer mig kanske tynger dig och min lycka kan vara avhängig någon annans olycka. Livsglädje är något högst individuellt och oavsett omständigheter, så tror jag att vi själva måste ta kommando över vår egen livsglädje, kanske inte skapa helt själva, men i alla fall se till att vi styr i rätt riktning.

Och hur gör vi det? Negativa tankar, motgångar, oro, ångest och orättvisa tar så lätt plats, tränger in i minsta vrå och vräker ohämmat ut sig, medan kärlek, omtänksamhet och vänlighet försiktigt räcker upp handen och väntar på sin tur. Varför är det så? Hur styr vi undan alla grynnor och isberg för att istället glida följsamt och behagligt med vågorna?

Jag känner mig ofta överkörd av livet, tiden och avsaknaden av möjligheter att påverka det som begränsar mig. Och det stör mig att jag lägger så mycket av min begränsade energi på sånt som är dåligt, när det finns så mycket som är bra. Och som kan bli ännu bättre om det får ta mer plats. 

Ofta får MS vara min förklaring till varför jag mår dåligt, inte orkar och känner mig missnöjd med vad livet har att erbjuda. Men alternativet, att inte ha MS, finns ju inte så det är en bortkastad kamp att försöka skylla på omständigheter som inte är påverkbara. Allt jag har har jag och det är verktygen som finns i min verktygslåda jag måste använda. Det spelar ingen roll om det på marknaden finns mer exklusiva och effektiva supermaskiner om jag ändå inte har tillgång till dem. Jag måste lappa och laga, återbruka, vrida och vända med mina lite rostiga mejslar och hammare och göra det så bra bara jag kan. Och lära mig värdera det jag har högre än det jag inte har.

Stor KRAM!