Inställningen till att tacka ja till det som livet bjuder på eller mina barn bjuder på vill jag uppfylla.
Min dotter fyllde 20 år och hon bjöd in till paintball på en välordnad bana, närliggande skogen med olika hinder och gömställen.
Dottern ville även att familjen skulle delta med hennes vänner och vem tackar nej till det ?
Jo min man men av förklarliga skäl så hade han faktiskt opererat knät i januari. Okey han ”slapp” men vi andra var med.
Så roligt och så ONT var det och gjorde det.
Vi var 10 stycken blandade tjejer och killar. Det var tre olika spel och vi körde en timme.
Full mundering och vi körde på, två av killarna låg i lumpen så dem var ju riktigt duktiga.
Jag lyckades dock skjuta på en av killarnas heliga zoon, ajajaj av hela mitt hjärta och jag skämdes när det uppdagade sig vart mina skott hade träffat.
Vi kvinnor hade skydd för brösten men ingen (kille eller tjej)hade skydd nertill.
Kan säga så här och det är att jag fick min beskärda del i det hela men då på andra kroppsdelar.
Jag har bild bevis!
Dock var det jätteroligt och ett av momenten var att få tag i en flagga före motståndare laget, ta med den och springa tillbaka till din fålla.
Tänkte att det var bara att springa och nu får ni tänka att jag ser ut mer som en astronaut som går på månen men jag tänkte det får bära eller brista.
-klara färdiga spring hörde jag någon skrika.
Innan de andra hann till gömställen eller vad de tänkte, hann jag ta flaggan och fick ett skott i ryggen men kulan lämnade inte färg av sig och då är man inte träffad.
Så jag tänkte till och sprang vidare.
Tack för denna upplevelse och det momentet vann vi.
Lite stolt blev jag eftersom jag är ju 55 år men 25 i sinnet och dessutom har jag ms.
Kram till livet !
